Mordet på den ståndaktiga myntan
Myntan som jag dränkte i såpvatten i somras klarade sig bra. Den växte sig rejäl och fin och hann bli till några koppar te.
Tyvärr kom vintern långt innan jag hunnit ta in växterna från balkongen. De fick klara sig bäst de kunde under snö och frost i någon månad, och det gjorde ju de allra flesta inte alls. När jag någon gång i november till slut fick tid och ork att ta mig ut på balkongen, så var det bara att tömma de flesta krukorna rätt ner i soppåsen (vår värd har av någon anledning låst komposten, så nu går allt till brännbart). Några glada överraskningar fick jag dock. Dels var det mina krysantemum i blomlådan, som inte bara överlevt utan faktiskt bildat en ny liten knopp genom snötäcket.
Den andra överlevaren var just myntan. Det mesta av den hade förstås dött för länge sedan, men den hade skickat iväg små sidoskott som verkade trivas finfint med vintern. Även om den mådde fint dittills hade jag inget hopp om att den kunde klara riktigt kalla dagar, så jag tog in den och delade upp den i lagom stora sticklingar, som jag satte i en kruka.
Det här var ett sådant tillfälle när jag borde ha tänkt efter före. När växter ofta inte klarar att sättas ut på balkongen under våren utan långsamt måste inskolas i utomhusvädret, så är det förstås en ännu större chock för en växt att flyttas från -5 till +25 grader. Jag borde ha tagit in växten korta stunder i taget i början, och kanske först haft den i källaren eller till och med kylen istället för i köksfönstret.
Det gjorde jag inte, så jag får skylla mig själv för den onda bråda död som drabbade myntan så fort den kom in i köket. Det är trist, men jag ska i alla fall låta bli att göra samma misstag nästa år. Då kanske jag till och med kan komma ihåg att plocka in växterna innan november.
Löss i stora lass
Jag har än en gång tappat bort laddningssladden till kameran, så vi får nöja oss med bara text.
På balkongen har jag inte lika mycket växter i år som jag haft tidigare. Jag har ett par klematisar som växer upp mot väggen, en liten basilika (en sådanman köper i en plastpåse i matbutiken, men den har klarat sig bra trots det), en mynta som vuxit sig ganska stor och ett paradisträd som brukar stå inne på vintrarna.
I den ena balkonglådan utnyttjar jag att vi nu bor på andra våningen och slipper passerande grannar på nära håll, och odlar jordgubbar. Jag har plockat tre stycken än så länge, och fler är på väg.
Den andra balkonglådan ska jag tömma och göra om snart. Där har jag ett par minibarrträd (vet ej sort) som stått där sedan i höstas och börjar se risiga ut, och mellan dem har jag satt dit ett par knallrosa Kalanchoe tidigt i våras, som även de börjar se trötta ut nu.
Jag tänkte plocka några myntablad för att göra té på häromdagen när jag insåg att plantan inte alls måde bra. Många av bladen hade krullat ihop sig, och andra var bruna och ledsna. Jag tittade närmare på den, men eftersom det var sent på kvällen och på väg att bli mörkt såg jag ingenting alls. Jag drog ut alla mina blomböcker ur bokhyllan och satte mig med dem omkring mig för att söka hjälp hos expertisen.
Vissa av dem var inte till någon hjälp, som boken från femtiotalet som talade om att man inte behöver ha några problem med skadeinsekter längre, eftersom allt blir så enkelt med DDT. Med hjälp av de andra insåg jag snart att det måste vara bladlöss jag hade, även om jag inte sett till några. Vid en närmare undersökning av plantan inne under en lampa såg jag att den myllrade av pyttesmå halvt genomskinliga gröna små löss, och bladlusteorin blev bekräftad.
Alla böcker var eniga om att det bästa man kunde göra var att antingen gnida in bladen med grönspa eller doppa hela växten i en hink med såpa. Jag hade ingen såpa hemma, så jag försökte ge plantan en håd dusch men det hjälpte inte alls. Ingen av de andra växterna verkade i alla fall ha drabbats, och jag isolerade myntan så gott jag kunde på min lilla balkong.
Nästa dag, när jag hade köpt grönsåpa, blandade jag ut den med vatten och fyllde en hink. Ett bra råd när man gör sådant är att först undersöka ifall växten går ner i hinken, och sedan anpassa mängden vatten utifrån växtens volym (heureka!). Jag gjorde ingendera, så jag fick en såpvattensöversvämning på balkongen och en växt där bara själva krukan täcktes av vatten.
Jag orkade inte tvätta av vartenda blad med såpa, utan tog istället in myntan och hinken i badkaret och hällde bara såpvattnet över myntan. Sedan skulle vi åka ut på landet och jag hann inte bära ut växten på balkongen igen, så den fick stå i badkaret och mögla i några dagar men mynta är en så tålig växt att jag litar på att den klarar det med. När jag kom hem kunde jag i vilket fall som helst inte hitta en endaste liten lus på den. Att hälla en hink såpvatten över växten är alltså något som fungerar!
På balkongen har jag inte lika mycket växter i år som jag haft tidigare. Jag har ett par klematisar som växer upp mot väggen, en liten basilika (en sådanman köper i en plastpåse i matbutiken, men den har klarat sig bra trots det), en mynta som vuxit sig ganska stor och ett paradisträd som brukar stå inne på vintrarna.
I den ena balkonglådan utnyttjar jag att vi nu bor på andra våningen och slipper passerande grannar på nära håll, och odlar jordgubbar. Jag har plockat tre stycken än så länge, och fler är på väg.
Den andra balkonglådan ska jag tömma och göra om snart. Där har jag ett par minibarrträd (vet ej sort) som stått där sedan i höstas och börjar se risiga ut, och mellan dem har jag satt dit ett par knallrosa Kalanchoe tidigt i våras, som även de börjar se trötta ut nu.
Jag tänkte plocka några myntablad för att göra té på häromdagen när jag insåg att plantan inte alls måde bra. Många av bladen hade krullat ihop sig, och andra var bruna och ledsna. Jag tittade närmare på den, men eftersom det var sent på kvällen och på väg att bli mörkt såg jag ingenting alls. Jag drog ut alla mina blomböcker ur bokhyllan och satte mig med dem omkring mig för att söka hjälp hos expertisen.
Vissa av dem var inte till någon hjälp, som boken från femtiotalet som talade om att man inte behöver ha några problem med skadeinsekter längre, eftersom allt blir så enkelt med DDT. Med hjälp av de andra insåg jag snart att det måste vara bladlöss jag hade, även om jag inte sett till några. Vid en närmare undersökning av plantan inne under en lampa såg jag att den myllrade av pyttesmå halvt genomskinliga gröna små löss, och bladlusteorin blev bekräftad.
Alla böcker var eniga om att det bästa man kunde göra var att antingen gnida in bladen med grönspa eller doppa hela växten i en hink med såpa. Jag hade ingen såpa hemma, så jag försökte ge plantan en håd dusch men det hjälpte inte alls. Ingen av de andra växterna verkade i alla fall ha drabbats, och jag isolerade myntan så gott jag kunde på min lilla balkong.
Nästa dag, när jag hade köpt grönsåpa, blandade jag ut den med vatten och fyllde en hink. Ett bra råd när man gör sådant är att först undersöka ifall växten går ner i hinken, och sedan anpassa mängden vatten utifrån växtens volym (heureka!). Jag gjorde ingendera, så jag fick en såpvattensöversvämning på balkongen och en växt där bara själva krukan täcktes av vatten.
Jag orkade inte tvätta av vartenda blad med såpa, utan tog istället in myntan och hinken i badkaret och hällde bara såpvattnet över myntan. Sedan skulle vi åka ut på landet och jag hann inte bära ut växten på balkongen igen, så den fick stå i badkaret och mögla i några dagar men mynta är en så tålig växt att jag litar på att den klarar det med. När jag kom hem kunde jag i vilket fall som helst inte hitta en endaste liten lus på den. Att hälla en hink såpvatten över växten är alltså något som fungerar!
Omplanteringsgrundkurs
Någon annanstans på internet var det någon som aldrig planterat om en krukväxt som frågade hur man gjorde. Jag svarade och tänkte dela med mig här också:
1. ha ett bra underlag så du inte skräpar ner hela golvet. Nu på sommaren kan du vara utomhus, annars går köksbänken bra eller en vaxduk på golvet.
2. Ta ut växten ur innerkrukan. Den kan sitta ganska hårt om den blivit för stor, försök undvika att slita sönder rötterna. Istället kan du vända den upp och ner och slå på botten, eller slå krukan mot en bordskant.
3. Rensa bort en del jord från rötterna, försök försiktigt sära på rötterna så de inte sitter ihop i en stor boll.
4. Ta fram din litet större nya innerkruka. Lägg i ett lager lecakulor i botten, ca två kulor djupt. Lägg på litet jord, lagom så plantan kommer lagom högt upp. Är innerkrukan en lerkruka med ett stort hål i botten kan du täcka för hålet med en skärva av en gammal trasig kruka, ett trasigt glas eller en litet större sten. Det ska inte vara helt tätt, men inte heller vidöppet.
5. Sätt ner plantan. Häll på jord på sidorna så krukan blir full. Det ska sticka upp ungefär lika mycket av plantan som det gjorde innan. Du behöver inte pressa in jorden i krukan, utan slå istället krukan mot golvet (eller mattan om du har grannar på våningen under) ett par gånger så packar jorden själv ihop sig så du kan hälla på litet till.
6. Vattna mer än vanligt.
7. Färdig!
1. ha ett bra underlag så du inte skräpar ner hela golvet. Nu på sommaren kan du vara utomhus, annars går köksbänken bra eller en vaxduk på golvet.
2. Ta ut växten ur innerkrukan. Den kan sitta ganska hårt om den blivit för stor, försök undvika att slita sönder rötterna. Istället kan du vända den upp och ner och slå på botten, eller slå krukan mot en bordskant.
3. Rensa bort en del jord från rötterna, försök försiktigt sära på rötterna så de inte sitter ihop i en stor boll.
4. Ta fram din litet större nya innerkruka. Lägg i ett lager lecakulor i botten, ca två kulor djupt. Lägg på litet jord, lagom så plantan kommer lagom högt upp. Är innerkrukan en lerkruka med ett stort hål i botten kan du täcka för hålet med en skärva av en gammal trasig kruka, ett trasigt glas eller en litet större sten. Det ska inte vara helt tätt, men inte heller vidöppet.
5. Sätt ner plantan. Häll på jord på sidorna så krukan blir full. Det ska sticka upp ungefär lika mycket av plantan som det gjorde innan. Du behöver inte pressa in jorden i krukan, utan slå istället krukan mot golvet (eller mattan om du har grannar på våningen under) ett par gånger så packar jorden själv ihop sig så du kan hälla på litet till.
6. Vattna mer än vanligt.
7. Färdig!
Ett spjut!
Det mest spännande som hänt med mina växter i år är när det växte fram ett sojut.
Jag hade inte brytt mig om dem så mycket under en priod, och när jag så tittade på dem igen hade en av dem (en trevlig grön växt med spräckliga blad som jag inte kunnat identifiera) fått en meterlång kvist som växte rakt upp.
Här är den inringad:
Det har inte växt så mycket sedan dess, nu når det precis över kanten på ampeln bredvid. Ett till, mindre spjut har vuxit fram bredvid, det är kanske hälften så långt som det första. Högst upp på spjuten finns två bladrosetter, och det ser ut som om fler blad är på väg fram.
Ungefär samtidigt som spjuten väte fram blommade växten med skira vita blommor:
Om någon kunde hjälpa mig identifiera växten vore jag evigt tacksam.
Idag ska jag plantera om den. Jag har tänkt göra i ordning några klätterväxter till balkongen och då dessutom omplantera några krukor som jag inte hann med tidigare i våras, då jag egentligen borde ha gjort det.
Jag hade inte brytt mig om dem så mycket under en priod, och när jag så tittade på dem igen hade en av dem (en trevlig grön växt med spräckliga blad som jag inte kunnat identifiera) fått en meterlång kvist som växte rakt upp.
Här är den inringad:
Det har inte växt så mycket sedan dess, nu når det precis över kanten på ampeln bredvid. Ett till, mindre spjut har vuxit fram bredvid, det är kanske hälften så långt som det första. Högst upp på spjuten finns två bladrosetter, och det ser ut som om fler blad är på väg fram.
Ungefär samtidigt som spjuten väte fram blommade växten med skira vita blommor:
Om någon kunde hjälpa mig identifiera växten vore jag evigt tacksam.
Idag ska jag plantera om den. Jag har tänkt göra i ordning några klätterväxter till balkongen och då dessutom omplantera några krukor som jag inte hann med tidigare i våras, då jag egentligen borde ha gjort det.
På våren är jag elak
När det nu är vår så måste man beskära igen. Den här gången klippte jag inte till så många växter, och jag tog bara kort på de två mest radikala ingreppen; en hibiskus och en bägarranka.
Hibiskusen var inte särskilt storvuxen, men ganska spretig. Jag klippte först ganska försiktigt:
Men ändrade mig sedan och klippte ned den rejält:
Bägarrankan hade vuxit sig fruktansvärd. Med bröllop och nytt jobb förra våren blev det inte av att jag gjorde något åt den, så den hade blivit ett stort kråkbo av förvildade smågrenar som jag litet halvhjärtat hade försökt böja ner mot spaljén:
Efter en extreme makeover:
Var den till sist så här ynklig:
Jag hoppas ändå att ynklig är bättre än tokig, och den har redan massor av nya skott. Jag är inte säker på om jag borde klippa ned dem redan nu och klippa litet i taget, eller vänta till nästa vår och ge den en brutal omgång då också.
Hibiskusen var inte särskilt storvuxen, men ganska spretig. Jag klippte först ganska försiktigt:
Men ändrade mig sedan och klippte ned den rejält:
Bägarrankan hade vuxit sig fruktansvärd. Med bröllop och nytt jobb förra våren blev det inte av att jag gjorde något åt den, så den hade blivit ett stort kråkbo av förvildade smågrenar som jag litet halvhjärtat hade försökt böja ner mot spaljén:
Efter en extreme makeover:
Var den till sist så här ynklig:
Jag hoppas ändå att ynklig är bättre än tokig, och den har redan massor av nya skott. Jag är inte säker på om jag borde klippa ned dem redan nu och klippa litet i taget, eller vänta till nästa vår och ge den en brutal omgång då också.
Tillbaka på vagnen
Jag såg att Joppelito börjat skriva igen och kände en stark motvilja mot att vara sämre, så här är jag nu.
Nu är det några år sedan det bloggades sist, jag har klippt mig och skaffat ett jobb och dessutom gift mig när jag då ändå höll på.
Viktigare för krukväxterna är att jag flyttat, från en etta till en tvåa på 50m2. Lägenheten ligger i samma hus som den gamla så det är samma öst-väst läge som gäller, men nu har jag ett helt nytt fönster att fylla.
Mitt nya jobb är som ombudsman för Vänsterpartiet, så vi får se hur mycket bloggande som hinns med under valrörelsen, men någon liten garderobsblomma då och då ska väl hinnas med om än kanske uppblandad med en gnutta klasshat.
Jag har absolut inte glömt krukväxterna när jag varit borta från bloggen. Till exempel fick våra bröllopstårtsdekorationer, Leia och en svart stormtrooper (det är inte Darth Vader, för det hade varit äckligt) och en get som vi fick i present (plus att en afrikansk familj då fick en riktig, levande get) stå i hibiskusen ett tag innan jag insåg att det nog inte var det smartaste för att bevara dem för eftervärlden.
Nu är det några år sedan det bloggades sist, jag har klippt mig och skaffat ett jobb och dessutom gift mig när jag då ändå höll på.
Viktigare för krukväxterna är att jag flyttat, från en etta till en tvåa på 50m2. Lägenheten ligger i samma hus som den gamla så det är samma öst-väst läge som gäller, men nu har jag ett helt nytt fönster att fylla.
Mitt nya jobb är som ombudsman för Vänsterpartiet, så vi får se hur mycket bloggande som hinns med under valrörelsen, men någon liten garderobsblomma då och då ska väl hinnas med om än kanske uppblandad med en gnutta klasshat.
Jag har absolut inte glömt krukväxterna när jag varit borta från bloggen. Till exempel fick våra bröllopstårtsdekorationer, Leia och en svart stormtrooper (det är inte Darth Vader, för det hade varit äckligt) och en get som vi fick i present (plus att en afrikansk familj då fick en riktig, levande get) stå i hibiskusen ett tag innan jag insåg att det nog inte var det smartaste för att bevara dem för eftervärlden.
I'm back in black
Nu ska något hända igen! Jag letar reda på kameran, ser vad som finns på den och så får ni hela sommaren i ett svep.
-------------------------
Uppdaterad 20 min senare:
Det bidde ingen blogg. Jag hittar inte kameran.
-------------------------
Uppdaterad 20 min senare:
Det bidde ingen blogg. Jag hittar inte kameran.
Sammanhang
Jag kom på att jag aldrig visat växterna i sitt sammanhang, så här kommer de. Alla fönster vetter mot öster.
Först, störst och viktigast är fönstret i stora rummet, här från två vinklar:
Alldeles bredvid stod då jag tog kortet en bänk mot balkongdörren. Nu är den utflyttad till balkongen, men så här såg det ut:
I ett hörn i rummet står en bänk, en pall och piedestal med ett växthus och nya småplantor, plus en del större. För att hjälpa till med ljuset har jag en lågenergilampa över växthuset. Bakom växterna syns även min hembyggda bambuspaljé där jag ska försöka få saker att klänga sig fast.
I köket finns de flesta av de mer lättskötta gröna växterna, plus en finfin hibiskus och i plastpåsen mitt ökenförsök (där jag nu sått nya kaktusfrön igen, för fjärde gången. Skam den som ger sig.).
Två växter är alldeles ensamma, en murgröna på en hylla i köket och en gullbladsranka i en korg i badrummet. Gullbladsrankan har inte fått så mycket till ljus så de flesta blad är helgröna och jag tycker faktiskt att det är rejält mycket snyggare än de gula fläckar som rankan brukar ha.
Först, störst och viktigast är fönstret i stora rummet, här från två vinklar:
Alldeles bredvid stod då jag tog kortet en bänk mot balkongdörren. Nu är den utflyttad till balkongen, men så här såg det ut:
I ett hörn i rummet står en bänk, en pall och piedestal med ett växthus och nya småplantor, plus en del större. För att hjälpa till med ljuset har jag en lågenergilampa över växthuset. Bakom växterna syns även min hembyggda bambuspaljé där jag ska försöka få saker att klänga sig fast.
I köket finns de flesta av de mer lättskötta gröna växterna, plus en finfin hibiskus och i plastpåsen mitt ökenförsök (där jag nu sått nya kaktusfrön igen, för fjärde gången. Skam den som ger sig.).
Två växter är alldeles ensamma, en murgröna på en hylla i köket och en gullbladsranka i en korg i badrummet. Gullbladsrankan har inte fått så mycket till ljus så de flesta blad är helgröna och jag tycker faktiskt att det är rejält mycket snyggare än de gula fläckar som rankan brukar ha.
Epic Fail eller Det bidde en tummetott
Som sades i förra inlägget så har inte mina fröer tagit sig så bra, inte så bra alls.
Jag hittade inte Nemablom men köpte små limfällor och de blir fulla av sorgmyggor så det är nog där problemet ligger, men nu känns det för sent för de flesta småplantorna.
Jag har sått en del nytt som jag nu har kunnat sätta ut direkt på balkongen och hoppas på, och gurkplantorna ser toppen ut, men annars blir det nog köpesblommor på balkongen i år igen (förra sommaren var jag bortrest och då dog allt så det blev att snabbköpa för att fylla upp hjälpligt i krukorna). Hu så tråkigt.
Sommaren är över oss
Jag tänkte lägga upp ett foto på en knopp som min hibiskus skaffat sig
Tyvärr tar det så länge mellan inläggen att blomman hann slå ut och bli årets första sommarblomma, och flera nya knoppar är på väg.
Annars har jag problem med de växter jag sått. Många av dem verkar tyna bort. De blir någon centimeter och trivs bra för att plötsligt ha förvandlats till smala små trådar som hänger över kanten på krukan. Jag behöver hjälp och jag behöver den nu!
Luktärterna har klarat sig ifrån det men ser ändå ganska taniga ut.
En krukväxt som mår bra är Novemberljuset, som bara blommar och blommar och blommar.
Vårens balkonglåda är inspirerad av H&Ms Marimekkokollektion med petunior och penseer i rosa och orange, och jag har satt ut litet kryddor i en kakburk på balkongbordet också.
Aldrig nöjd, jag blir aldrig nöjd
I förra inlägget (för toklänge sedan, men ingenting har egentligen hänt sedan dess i fönstret, medan mycket hänt i övrigt) klagade jag på snön, men nu är det värmen som är besvärlig. Det har varit galet varmt, shortsväder och premiär för nylonstrumporna.
Värmen drabbar dock även mina växter, och eftersom pojkvännen drar för gardinerna när det är som soligast för att inte bleka våra böcker (vilket förstås är hemskt klokt av honom) så hamnar växterna i ett brännande Gehenna mellan fönstret och gardinerna. Värmen slår emot en när man drar ifrån dem för att vattna (numera med näring i varje vattning), jag tror att det måste vara runt fyrtio grader där ibland.
Än så länge är det bara några nysådda plantor och min Femudding som har lidit av hettan och dem kunde jag flytta till en litet skuggigare bänk, men fortsätter värmen så här så blir jag orolig (men glad).
Annars mår den mindre Karlbergaren fantastiskt bra. Enligt mina böcker borde den heta Novemberljus och blomma under november-december, och det gjorde den. Sedan fortsatte den blomma och blomma och blomma och har gjort så oavbrutet sedan dess. Den verkar trivas i solen också, trots att den skulle vara i halvskugga.
Min lilla öken har inte fått några nya kaktusar, trots att jag satte nya frön i den efter att de först sådda inte kom upp, men de andra fröna tar sig bra (till och med persiljan) och lovar gott inför balkongsommaren.
Och hibiskusen har fått en knopp, köttätaren massor av nya munnar och påskliljorna mår bra!
Ja se det snöar, ja se det snöar, det var väl roligt hurra?
Jag fick påskliljor av min svärmor och satte de flesta i balkonglådan. Då kommer förstås den första ordentliga snön på hela vintern, och påskliljorna ser ut så här:
Jag hoppas at temperaturen inte ska sjunka för mycket, då finns det fortfarande en chans att de klarar sig. Några påskliljor sparade jag som tur var inomhus:
Omplanteringen och bytet till lerkrukor gick bra, även om en stor Monstera med luftrötter och allt är riktigt svår att handskas med
Fröna gror på och luktärterna börjar redan växa ur växthuset, men jag har haft en del problem med mögel i några krukor. Jag petade bara bort det, och de verkar må helt okej:
Den lilla Köttätaren har börjat få en ny liten köttätardel nu! Den låg nog bara i vintervila som jag hoppades och var inte döende, hurra hurra hurra! Tyvärr funde jag inte ta någon särskilt bra bild på den.
Annars har de växter jag beskar börjat förgrena sig och växa precis som jag hoppades:
Dessutom har jag varit på Kvibergs Blommor igen och köpt växtnäring med mycket järn i. Jag bad om något sådant och fick en deciliter upphälld ur en dunk i en burk (som jag tror att det har varit rödbetor i, eftersom vätskan nu luktar rödbetor). Jag ska blanda ut en tesked i en liter och spraya på växterna någon gång i veckan, och det ska räcka i tio år.
Jag hoppas at temperaturen inte ska sjunka för mycket, då finns det fortfarande en chans att de klarar sig. Några påskliljor sparade jag som tur var inomhus:
Omplanteringen och bytet till lerkrukor gick bra, även om en stor Monstera med luftrötter och allt är riktigt svår att handskas med
Fröna gror på och luktärterna börjar redan växa ur växthuset, men jag har haft en del problem med mögel i några krukor. Jag petade bara bort det, och de verkar må helt okej:
Den lilla Köttätaren har börjat få en ny liten köttätardel nu! Den låg nog bara i vintervila som jag hoppades och var inte döende, hurra hurra hurra! Tyvärr funde jag inte ta någon särskilt bra bild på den.
Annars har de växter jag beskar börjat förgrena sig och växa precis som jag hoppades:
Dessutom har jag varit på Kvibergs Blommor igen och köpt växtnäring med mycket järn i. Jag bad om något sådant och fick en deciliter upphälld ur en dunk i en burk (som jag tror att det har varit rödbetor i, eftersom vätskan nu luktar rödbetor). Jag ska blanda ut en tesked i en liter och spraya på växterna någon gång i veckan, och det ska räcka i tio år.
Frösådd
Jag tog fram mitt lilla växthus för någon vecka sedan och sådde Klockmalva, Persilja, Luktärt och Coleus. Nu har de allesammans kommit upp, förutom persiljan, och dessutom har Knölbegonian jag satte förut börjat synas. Eftersom jag har ett stort fönster in i min etta och bor på bottenvåningen så är insynskydd en bra grej för mig, och då är ett lågt växthus i fönstret inte det bästa. Därför provade jag i år att sätta växthuset inne i rummet under växtbelysning (lågenergilampa) istället, och det har fungerat riktigt bra (hittills). Jag tänder lampan när jag vaknar och släcker den när det blivit mörkt, och plantorna verkar trivas. Coleusarna satte jag alldeles för tätt (det var så små och många frön att jag inte kunde låta bli att bara strö ut dem som semmelflorsocker) så de har jag försiktigt gallrat med en pincett.
Jag tänker plantera om mina växter nu i dagarna och har köpt lerkrukor att använda som innerkrukor. Tidigare använde jag plastkrukor, men eftersom jag oftare vattnar för mycket än för litet är lerkrukor, som suger åt sig en del vatten, bättre än plastkrukor. Man måste förstås anpassa valet av innerkruka efter växten också, så min lilla köttätare som alltid vill ha det fuktigt ska fortfarande stå i en plastkruka.
Jag tänker plantera om mina växter nu i dagarna och har köpt lerkrukor att använda som innerkrukor. Tidigare använde jag plastkrukor, men eftersom jag oftare vattnar för mycket än för litet är lerkrukor, som suger åt sig en del vatten, bättre än plastkrukor. Man måste förstås anpassa valet av innerkruka efter växten också, så min lilla köttätare som alltid vill ha det fuktigt ska fortfarande stå i en plastkruka.
Vår och bekymmer
Mitt Australiensiska Bönträd (Castanospermum Australe) mår dåligt. Den började sloka för någon månad sedan, och på sistone har bladen blivit gulfläckade. Jag har slagit i böcker men inte hittat någon ohyra eller sjukdom som riktigt passar in. Ungefär en tredjedel av bladen har fått gula bladnerver, först i mitten för att så sprida sig till nerverna på sidan. De blad som är värst drabbade har även fått mörkgröna fläckar, framför allt i bladets början. Jag har letat noga men inte hittat några kryp, varken i jorden eller på/under bladen. Nu har jag isolerat den (så gott det går i min lilla lägenhet, den står en meter från närmsta växt nu) och frågat experterna i Odla.nu:s forum efter hjälp.
Så här fin såg växten ut innan den började må dåligt:
Och så här risig är den nu:
Men annars är det fint och bra. I början av mitten av januari var de prydnadskålhuvuden jag satt i balkonglådan genomruttna och riktigt äckliga av allt regn, så jag tog bort dem. För att fylla deras plats mellan den vita ljungen chansade jag och köpte vårblommor, krokusar. Jag har haft tur med vädret ända sedan dess så de har inte dött, och nu börjar en av dem blomma! Nu är våren här!
Så här fin såg växten ut innan den började må dåligt:
Och så här risig är den nu:
Men annars är det fint och bra. I början av mitten av januari var de prydnadskålhuvuden jag satt i balkonglådan genomruttna och riktigt äckliga av allt regn, så jag tog bort dem. För att fylla deras plats mellan den vita ljungen chansade jag och köpte vårblommor, krokusar. Jag har haft tur med vädret ända sedan dess så de har inte dött, och nu börjar en av dem blomma! Nu är våren här!
Idag är jag hård och brutal
Nu har jag äntligen beskurit mina växter. Jag var elak mot dem och klippte av dem ordentligt, nu hoppas jag att de ska bli buskiga, blommiga och bra till sommaren. Så här såg ett av mina fönster ut före och efter:
Före bilden är några månader gammal, växterna var faktiskt ännu större när jag klippte av dem (och jag har bytt skärm på lampan, det är hemskt roligt med IKEAs lampor, de är tokbilliga och kan har man två kan man låta dem byta grejer med varandra).
Blomman i mitten, jag tror det är en vandrande judinna (Zebrina Pendula), ska jag byta ut mot nya skott. Det är tydligen helt normalt att den blir risig efter något år, men det är lätt att få sticklingar så det gör inte så mycket.
En av de jag klippte hårdast var bägarrankan (Dipladenia Mandevilla), som såg så här mycket ut som ett kråkbo innan:
Och så här litet ut som ett efteråt:
Har jag tur kan jag kanske få några blommor på den i år.
En annan som jag var dum mot är jag inte helt hundra på vilket slags växt det är, men jag skulle gissa på en Peperomia. Den hade ialla fall fått långa nästan bladlösa grenar under vintern som jag klippte bort nu.
Annars toppade jag en murgröna (Hedera) och en hibiskus, men jag var ganska snäll mot dem båda två. Hibiskusar ska man egentligen beskära stenhårt, men eftersom jag köpte min i höstas har den knappt växt sedan dess utan såg ut ungefär som de hibiskusar som fanns på "efter"bilderna i beskärningsinstruktionerna i mina blomböcker. Därför klippte jag bara av topparna, för säkerhets skull för att få växten litet buskigare.
Om ungefär tre veckor är det sedan dags att plantera om alla växterna. man kan göra det antingen före eller efter beskärningen, men i vilket fall ska man lämna några veckor däremellan.
Jag har fått massor av sticklingar av allt klippandet, så nu har jag nog fler sådana än jag har riktiga stora blommor. En av mina Novemberkaktussticklingar har dessutom börjat få en liten liten liten babykopia av sig själv på toppen och överhuvudtaget spirar det litet här och där. Hurra!
Före bilden är några månader gammal, växterna var faktiskt ännu större när jag klippte av dem (och jag har bytt skärm på lampan, det är hemskt roligt med IKEAs lampor, de är tokbilliga och kan har man två kan man låta dem byta grejer med varandra).
Blomman i mitten, jag tror det är en vandrande judinna (Zebrina Pendula), ska jag byta ut mot nya skott. Det är tydligen helt normalt att den blir risig efter något år, men det är lätt att få sticklingar så det gör inte så mycket.
En av de jag klippte hårdast var bägarrankan (Dipladenia Mandevilla), som såg så här mycket ut som ett kråkbo innan:
Och så här litet ut som ett efteråt:
Har jag tur kan jag kanske få några blommor på den i år.
En annan som jag var dum mot är jag inte helt hundra på vilket slags växt det är, men jag skulle gissa på en Peperomia. Den hade ialla fall fått långa nästan bladlösa grenar under vintern som jag klippte bort nu.
Annars toppade jag en murgröna (Hedera) och en hibiskus, men jag var ganska snäll mot dem båda två. Hibiskusar ska man egentligen beskära stenhårt, men eftersom jag köpte min i höstas har den knappt växt sedan dess utan såg ut ungefär som de hibiskusar som fanns på "efter"bilderna i beskärningsinstruktionerna i mina blomböcker. Därför klippte jag bara av topparna, för säkerhets skull för att få växten litet buskigare.
Om ungefär tre veckor är det sedan dags att plantera om alla växterna. man kan göra det antingen före eller efter beskärningen, men i vilket fall ska man lämna några veckor däremellan.
Jag har fått massor av sticklingar av allt klippandet, så nu har jag nog fler sådana än jag har riktiga stora blommor. En av mina Novemberkaktussticklingar har dessutom börjat få en liten liten liten babykopia av sig själv på toppen och överhuvudtaget spirar det litet här och där. Hurra!
