Vår och bekymmer
Mitt Australiensiska Bönträd (Castanospermum Australe) mår dåligt. Den började sloka för någon månad sedan, och på sistone har bladen blivit gulfläckade. Jag har slagit i böcker men inte hittat någon ohyra eller sjukdom som riktigt passar in. Ungefär en tredjedel av bladen har fått gula bladnerver, först i mitten för att så sprida sig till nerverna på sidan. De blad som är värst drabbade har även fått mörkgröna fläckar, framför allt i bladets början. Jag har letat noga men inte hittat några kryp, varken i jorden eller på/under bladen. Nu har jag isolerat den (så gott det går i min lilla lägenhet, den står en meter från närmsta växt nu) och frågat experterna i Odla.nu:s forum efter hjälp.
Så här fin såg växten ut innan den började må dåligt:
Och så här risig är den nu:
Men annars är det fint och bra. I början av mitten av januari var de prydnadskålhuvuden jag satt i balkonglådan genomruttna och riktigt äckliga av allt regn, så jag tog bort dem. För att fylla deras plats mellan den vita ljungen chansade jag och köpte vårblommor, krokusar. Jag har haft tur med vädret ända sedan dess så de har inte dött, och nu börjar en av dem blomma! Nu är våren här!
Så här fin såg växten ut innan den började må dåligt:
Och så här risig är den nu:
Men annars är det fint och bra. I början av mitten av januari var de prydnadskålhuvuden jag satt i balkonglådan genomruttna och riktigt äckliga av allt regn, så jag tog bort dem. För att fylla deras plats mellan den vita ljungen chansade jag och köpte vårblommor, krokusar. Jag har haft tur med vädret ända sedan dess så de har inte dött, och nu börjar en av dem blomma! Nu är våren här!
Idag är jag hård och brutal
Nu har jag äntligen beskurit mina växter. Jag var elak mot dem och klippte av dem ordentligt, nu hoppas jag att de ska bli buskiga, blommiga och bra till sommaren. Så här såg ett av mina fönster ut före och efter:
Före bilden är några månader gammal, växterna var faktiskt ännu större när jag klippte av dem (och jag har bytt skärm på lampan, det är hemskt roligt med IKEAs lampor, de är tokbilliga och kan har man två kan man låta dem byta grejer med varandra).
Blomman i mitten, jag tror det är en vandrande judinna (Zebrina Pendula), ska jag byta ut mot nya skott. Det är tydligen helt normalt att den blir risig efter något år, men det är lätt att få sticklingar så det gör inte så mycket.
En av de jag klippte hårdast var bägarrankan (Dipladenia Mandevilla), som såg så här mycket ut som ett kråkbo innan:
Och så här litet ut som ett efteråt:
Har jag tur kan jag kanske få några blommor på den i år.
En annan som jag var dum mot är jag inte helt hundra på vilket slags växt det är, men jag skulle gissa på en Peperomia. Den hade ialla fall fått långa nästan bladlösa grenar under vintern som jag klippte bort nu.
Annars toppade jag en murgröna (Hedera) och en hibiskus, men jag var ganska snäll mot dem båda två. Hibiskusar ska man egentligen beskära stenhårt, men eftersom jag köpte min i höstas har den knappt växt sedan dess utan såg ut ungefär som de hibiskusar som fanns på "efter"bilderna i beskärningsinstruktionerna i mina blomböcker. Därför klippte jag bara av topparna, för säkerhets skull för att få växten litet buskigare.
Om ungefär tre veckor är det sedan dags att plantera om alla växterna. man kan göra det antingen före eller efter beskärningen, men i vilket fall ska man lämna några veckor däremellan.
Jag har fått massor av sticklingar av allt klippandet, så nu har jag nog fler sådana än jag har riktiga stora blommor. En av mina Novemberkaktussticklingar har dessutom börjat få en liten liten liten babykopia av sig själv på toppen och överhuvudtaget spirar det litet här och där. Hurra!
Före bilden är några månader gammal, växterna var faktiskt ännu större när jag klippte av dem (och jag har bytt skärm på lampan, det är hemskt roligt med IKEAs lampor, de är tokbilliga och kan har man två kan man låta dem byta grejer med varandra).
Blomman i mitten, jag tror det är en vandrande judinna (Zebrina Pendula), ska jag byta ut mot nya skott. Det är tydligen helt normalt att den blir risig efter något år, men det är lätt att få sticklingar så det gör inte så mycket.
En av de jag klippte hårdast var bägarrankan (Dipladenia Mandevilla), som såg så här mycket ut som ett kråkbo innan:
Och så här litet ut som ett efteråt:
Har jag tur kan jag kanske få några blommor på den i år.
En annan som jag var dum mot är jag inte helt hundra på vilket slags växt det är, men jag skulle gissa på en Peperomia. Den hade ialla fall fått långa nästan bladlösa grenar under vintern som jag klippte bort nu.
Annars toppade jag en murgröna (Hedera) och en hibiskus, men jag var ganska snäll mot dem båda två. Hibiskusar ska man egentligen beskära stenhårt, men eftersom jag köpte min i höstas har den knappt växt sedan dess utan såg ut ungefär som de hibiskusar som fanns på "efter"bilderna i beskärningsinstruktionerna i mina blomböcker. Därför klippte jag bara av topparna, för säkerhets skull för att få växten litet buskigare.
Om ungefär tre veckor är det sedan dags att plantera om alla växterna. man kan göra det antingen före eller efter beskärningen, men i vilket fall ska man lämna några veckor däremellan.
Jag har fått massor av sticklingar av allt klippandet, så nu har jag nog fler sådana än jag har riktiga stora blommor. En av mina Novemberkaktussticklingar har dessutom börjat få en liten liten liten babykopia av sig själv på toppen och överhuvudtaget spirar det litet här och där. Hurra!
Fröken öken
Mycket pedagogiskt:
Det här hade jag:
Och det här gjorde jag:
Det ska bli riktigt fint när det börjar komma upp småkaktusar här och där.
Kaktusen fick jag som stickling av en vän för ett halvår sedan och den har redan vuxit sig nästan dubbelt så stor som den var då.
Här kommer dessutom dagens bonusbild, på mitt nya grus. Det är inte bara grus heller, det var iblandat några små pinnar, barr och glasbitar som såg ut att ha slipats av vatten i hundra år.
Är det i en öken vi öknar?
Jag har varit sugen på att göra en flaskträdgård ett bra tag, och igår såg jag Herself's Houseplants (en mycket trevlig blogg) fina och enkla små glasträdgårdar (och ännu roligare undervattensträdgårdar) och fick lust att göra en egen. Tyvärr hittade jag inga fina glasflaskor eller liknande på min bästa second hand-affär, men däremot söta små ökentroll och en bytta, så jag bestämde mig för att göra en öken istället, med suckulenter och en kaktus.
Idag besökte jag Kvibergs Blommor och inhandlade två suckulenter (eller kanske det är en suckulent och en kaktus) och kaktusfrön (för spänningens skull, nu kan vad som helst titta upp).
Dessutom köpte jag en påse grus, eller natursten. Det var lite roligt att be om det:
Jag -Ursäkta, jag letar efter grus?
Snäll gammal farbror - Grus?
J - Ja, grus.
Snf - Vanligt grus?
J - Jo.
Snf (håller på att börja skratta)- Vill du ha grus?
J - Ja.
Snf - Vi har sand.
J - Men jag vill ha litet större stenar. Som småstenar.
Snf - Marmorflis kanske?
J - Ja kanske, hur ser de ut?
Snf - De är vita och så här (visar med fingrarna)
J - Njaej, jag vill ha mer naturfärgade, som grus. Vanligt grus.
Då ropar en yngre man i kassan (Snf:s son?) att de har natursten. Naturstenen är perfekt grus, och jag får hela påsen för 15 kronor för ingen vet vad den ska kosta.
Idag besökte jag Kvibergs Blommor och inhandlade två suckulenter (eller kanske det är en suckulent och en kaktus) och kaktusfrön (för spänningens skull, nu kan vad som helst titta upp).
Dessutom köpte jag en påse grus, eller natursten. Det var lite roligt att be om det:
Jag -Ursäkta, jag letar efter grus?
Snäll gammal farbror - Grus?
J - Ja, grus.
Snf - Vanligt grus?
J - Jo.
Snf (håller på att börja skratta)- Vill du ha grus?
J - Ja.
Snf - Vi har sand.
J - Men jag vill ha litet större stenar. Som småstenar.
Snf - Marmorflis kanske?
J - Ja kanske, hur ser de ut?
Snf - De är vita och så här (visar med fingrarna)
J - Njaej, jag vill ha mer naturfärgade, som grus. Vanligt grus.
Då ropar en yngre man i kassan (Snf:s son?) att de har natursten. Naturstenen är perfekt grus, och jag får hela påsen för 15 kronor för ingen vet vad den ska kosta.
Los bildos
Här kommer de utlovade bilderna (men det är ingen superkvalla direkt).
Först naturbalkongen:
Så finbalkongen på vintern:
På våren:
Och på sommaren:
På hösten var den inte lika snygg, så den bilden visar jag inte. istället kommer ett foto på stenarna jag satt på min bricka istället för lecakulorna. Tyvärr är de litet för få, jag ska köpa en till burk (Dekorationssten, 19:90 på Konsum) när jag kommer nära en Konsumbutik nästa gång. Här skulle min frösådd också synas om den inte gömts under en ful plastpåse.
Först naturbalkongen:
Så finbalkongen på vintern:
På våren:
Och på sommaren:
På hösten var den inte lika snygg, så den bilden visar jag inte. istället kommer ett foto på stenarna jag satt på min bricka istället för lecakulorna. Tyvärr är de litet för få, jag ska köpa en till burk (Dekorationssten, 19:90 på Konsum) när jag kommer nära en Konsumbutik nästa gång. Här skulle min frösådd också synas om den inte gömts under en ful plastpåse.
The Wild Wild West
En av de blomböcker jag köpte i julas var Balkongodling av Erika Markmann från 1987. Förutom att den har fantastiska bilder av en balkong med spaljéer runt väggarna och uppe i taket så man sitter innesluten i ett litet rum av blommor (jag ska visa dem när jag hittar min kamera, men nu när jag letar hittar jag inget annat än damm överallt) så finns en beskrivning av en fantastisk naturbalkong på fjärde våningen i en storstad.
Ägaren har placerat baljor, byttor och lådor med jord överallt på balkongen, och sedan bara väntat och sett vad som hände. Under första året hände ingenting alls, men litet eftersom började allt möjligt dyka upp: ljung, vide, en liten björk, mossa och en nyponbuske. Med växterna kom nyckelpigor, getingar, fjärilar, tusenfotingar och till och med daggmaskar.
Allt hade flugit dit helt på egen hand, och så fick ägaren en egen blomsteräng som inte behövde skötas alls.
Hade jag inte tyckt så mycket om att pyssla med mina växter så hade jag nog gjort ett försök. Nu har jag istället sått årets första fröer: rosa knölbegonia som ska hänga i amplar på balkongen.
Ägaren har placerat baljor, byttor och lådor med jord överallt på balkongen, och sedan bara väntat och sett vad som hände. Under första året hände ingenting alls, men litet eftersom började allt möjligt dyka upp: ljung, vide, en liten björk, mossa och en nyponbuske. Med växterna kom nyckelpigor, getingar, fjärilar, tusenfotingar och till och med daggmaskar.
Allt hade flugit dit helt på egen hand, och så fick ägaren en egen blomsteräng som inte behövde skötas alls.
Hade jag inte tyckt så mycket om att pyssla med mina växter så hade jag nog gjort ett försök. Nu har jag istället sått årets första fröer: rosa knölbegonia som ska hänga i amplar på balkongen.
Det är jag och Che
Lidl har superbilliga frön (3-6 kr påsen), och jag köpte förstås en hel hög. Nu vet jag inte hur jag ska få plats med allt, så jag funderar på att pröva litet Guerilla Gardening om jag hittar en tom och tråkig jordplätt någonstans.
You don't have to be a scientist to do experiments på din egen fönsterbräda
Yay! Natalie Portman gillar min blogg!
Och någon har hittat hit genom att söka på Katten som tappar sina skor.
Och någon har hittat hit genom att söka på Katten som tappar sina skor.
Allt smått som hänt
Jag överdrev nog litet då jag talade om hur mycket som gått av på Femuddingen, men mycket är det ändå. Så här såg den ut före och efter:
Fast jag behövde ändå klippa till den litet, bara inte så här mycket.
Annars har jag köpt ett nytt litet bord att ha växter på och gjort i ordning en liten hörna som är hemskt mysig, även om det inte syns när man tar kort på den med blixt:
Notera särskilt min fantastiska vinpingvin, en av de bästa saker jag någonsin köpt.
Min lilla köttätare vissnade också när jag var bortrest, alla de köttätande bitarna försvann och bara gröna blad finns kvar, men den verkar klara sig ändå. Jag läste också någonstans att köttätare ska vissa ned på vintern, och jag hoppas att det stämmer och allt är normalt. Här kommer den också före och efter:
Jag har hittat en hemskt fin spaljé och bundit upp en Porslinsblomma som jag tog som stickling från min pappa förra gången jag var där. Nu vill jag ha fler spaljéer och fler saker att binda upp!
Och alla de dåliga växter jag skrev om förut har dött och slängts bort nu. Inga överlevande.
